Migrationsverket

Migration är en av vår tids stora frågor
Migrations- och asylpolitik är till sin natur gränsöverskridande. Människor rör sig mellan olika länder i världen. En del tvingas fly undan förföljelse men de flesta flyttar av andra skäl. Det kan handla om att bilda familj, arbeta eller studera i ett annat land. Migration har ofta stor betydelse för utvecklingen i såväl ursprungsländer som mottagarländer.

Migrations- och asylpolitik
Migrationsverket har en utredningsskyldighet enligt officialprincipen. Detta innebär att ett migrations-ärende ska utredas av Migrationsverket på det utsträckning och beskaffenhet som det behövs och krävs. Migrationsverket får sitt uppdrag från riksdag och regering. Den svenska migrationspolitiken omfattar flykting- och invandringspolitik, återvändande, stöd för återvandring och kopplingen mellan migration och utveckling. Den omfattar även samarbetet på internationell nivå kring dessa frågor.

Migrationsverket
Beslut i fråga om visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd meddelas av Migrationsverket som är central utlänningsmyndighet.
Migrationsverket och andra myndigheter så som polis och gränspolisen förväntar sig att människor inte utan vidare kan resa till andra länder för att besöka, bosätta eller arbeta i Sverige.
Väl i Sverige utfärdar Migrationsverket för utlänningar som är flyktingar ett internationellt resedokument.
Visering innebär tillstånd att resa in och vistas i landet under en kortare tid, Normalt högst tre månader.
Viseringsfrihet gäller för många av världens stater. Viseringsskyldighet medför i princip en rätt att utan särskilt tillstånd resa in och vistas i landet i högst tre månader.

Regeringens uppdrag för Migrationsverket
I regeringens uppdrag står: ”Migrationsverket ska verka för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.”

Uppehållstillstånd & Migrationsverket
Sverige är ansluten till 1951 års FN- konvention angående flyktingars rättsliga ställning och 1967 års tilläggsprotokoll.
En flykting är, enligt 1951 års flyktingkonvention, en person som befinner dig utanför sitt hemland därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelser på grund av sin ras, nationalister, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning och som inte kan eller på grund av din fruktan inte vill begagna sig av hemlandets skydd. Även den som är statslös kan vara flyktning. Den viktigaste bestämmelsen i konventionen är artikel 33 som förbjuder att flyktingar avvisas (non-refoulement) till gränsen mot ett område där han eller ho riskerar förföljelse.
Dessa bestämmelser bör respekteras av Migrationsverket vid ansökan om asyl.
Enligt utlänningslagen har en flykting rätt till uppehållstillstånd (asyl) i Sverige. Flyktingbegreppet i utlänningslagen överensstämmer med definitionen i konventionen vilket resulterar att den SvenskaMigrationsverket tillämpar utlänningslagen som uppfyller konventionen bestämmelser.
Migrationsverket beviljar uppehållstillstånd oberoende av om förföljelsen utgår från hemlandet myndigheter eller dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse från enskilda.
Begreppet välgrundad fruktan för förföljelse sägs innefatta både ett subjektivt och ett objektivt element varvid tyngdpunkten ligger på det subjektiva, dvs. på den fruktan för förföljelse som den asylsökande känner.
En person som redan utsatts för förföljelser i sitt hamlad är att anse som flykting när han eller hon lämnar hemlandet och upphör inte att vara flykting förrän det skett genomgripande förbättringar av förhållandena i hemlandet. Migrationsverket brukar granska den åberopade förföljelse skälen och fruktan som sökanden åberopar till Migrationsverket i sin asyl ansökan och för att begreppet fruktan ska anses vara förföljelse kräverMigrationsverket att de har en viss intensitet och innebär en allvarlig kränkning av mänskliga rättigheter. EnligtMigrationsverket utöver åtgärder som riktar sig mot en persons liv, hälsa, eller frihet omfattar förföljelsebegreppet t.ex. allvarliga inskränkningar i personers rätt att tjäna sitt levebröd eller att utbilda sig.
I utlänningslagen finns, utöver flyktingbestämmelser, skyddsbestämmelser som går längre än konventionen. Detta i sig gör att Migrationsverket kan erbjuda fler skyddsbehövande som söker asyl i Sverige.
Ytterligare en begränsning i rätten att få asyl ligger i den s.k. första asyllandsprincipen. Enligt denna princip förväntas en flykting som vänder sig till Migrationsverket för att söka asyl i det första land han kommer till efter flykten, om han i det landet är skyddad mot förföljelse eller mot att återsändas till förföljelselandet.Migrationsverket således kan begära att en utlänning ska utvisas till ett första asylland, om han inte kan visa att han endast rest igenom det landet (en route-regeln).

Muntlig handläggning hos Migrationsverket
Hos Migrationsverket är i princip obligatoriskt med muntliga handläggningar i ett asylärende. Med muntlig handläggning avses normalt utredningsförhör hos Migrationsverket med den asylsökande i närvaro av dennes ombud. Beslut i asylrättsliga frågor meddelas i första instans av Migrationsverket.
När en utlänning av Migrationsverket får ett avslag på sin asylansökan kan utlänningen överklaga Migrationsverkets beslut.

Avvisning och utvisning
Migrationsverket kan begära att en utlänning, som kommer till Sverige utan att ha för inresan eller vistelsen erforderliga tillstånd, avvisas. Avvisning kan således ske av den som saknar pass, visering (visum),uppehållstillstånd eller arbetstillstånd när han är skyldig att inneha sådan handling eller sådant tillstånd.
Detsamma gäller för den som stannar kvar i landet sedan viseringstiden gått ut och för den som inte behöver visum om han stannar längre än viseringsfriheten ger honom rätt till utan uppehållstillstånd.
Migrationsverket kan också besluta om avvisning när en utlänning inom tre månader från inresan på grund av att han t.ex. saknar medel för sitt uppehälle kan förväntas begå brott (materiella avvisningar).
Med begreppet utvisning avlägsnande av en utlänning som finns kvar i Sverige sedan hans uppehållstillstånd har löpt ur eller återkallats.
Återkallelse av uppehållstillstånd eller arbetstillstånd får ske om en utlänning lämnat oriktiga uppgifter som varit av betydelse för att få uppehållstillstånd eller arbetstillstånd. Vid bedömningen av om ett uppehållstillstånd bör återkallas skall hänsyn tas till utlänningens anknytning till det svenska samhället och till humanitära som talar emot en återkallelse.
Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning överklagas till förvaltningsrätten. Ett överklagande medför att beslutet inte kan verkställas förrän förvaltningsrätten fattat sitt beslut. Om det är uppenbart att grund förasyl saknas och att uppehållstillstånd inte heller kan beviljas på annan grund, kan dock av avvisning ske trots överklagandet (omedelbart verkställighet).
Även om ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning meddelats kan utlänningen så länge beslutet inte verkställts, på nytt ansöka om uppehållstillstånd.
För att en sådan ansökan ska bifallas krävs att utlänningen åberopar nya omständigheterna och han eller hon har rätt till uppehållstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt eller att det skulle strida mot humaniteten krav att verkställa avlägsnandebeslutet.

Återvändandedirektivet
Direktivet innehåller gemensamma regler för vad som ska gälla när en person som har fått avslag på sin ansökan ska lämna landet. Direktivet innebär bland annat att personer som har avvisnings eller utvisningsbeslut och som inte lämnar Sverige inom viss angiven tid, får ett återreseförbud på ett år som gäller alla Schengenstater och upp till fem år om det i samband med avvisningen eller utvisningen anses finnas en risk att personen håller sig undan.

Förvar
Utlänningslagen innehåller utförliga regler om de tvångsmedel som kan användas mot en utlänning, t.ex. förvar och uppsikt, i samband med att fråga om hans avvisning eller utvisning ur landet uppkommer. Eftersom tvångsåtgärden endast är till för att säkerställa en verkställighet av en avvisning eller utvisning finns bestämda tidsfrister och regler om utlänningar som hölls i förvar ska behandlas. Den myndighet (Migrationsverket) som handlägger avvisningsärendet fattar också beslut om förvar eller uppsikt. Migrationsverket ansvarar för själva förvarstagandet och kan i vissa all begära hjälp av polismyndighet för att genomföra beslutet. Ett beslut om förvar kan överklagas.

Migrationsöverdomstolen
Migrationsöverdomstolen är sista instans i utlänningsärende och har en praxisbildande funktion. Migrationsverketoch migrationsöverdomstolen kan i vissa fall lämna över ett migrationsärende till regeringen. Dessa brukar vara främst ärenden som är av betydelse för rikets säkerhet och ärenden som kan komma att beröra ett mycket stort antal personer

Flykting eller invandrare
Flyktingen
Flyktingen definieras som en person med välgrundad rädsla för förföljelse på grund av till exempel ras eller etisk bakgrund och/eller religiös eller politisk åskådning. Flyktingen är tvingad att resa eller fly på grund av rädsla för eller verklig förföljelse, förtryck fängelse, tortyr, eller förintelse eller på grund av krig och dess grymheter.
När flyktingen kommer till det nya landet söker han/hon beskydd, en fristad och asyl.
Invandraren
Invandraren definieras som en person som har lämnat sitt hemland frivilligt för att komma till ett annat land och kan återvända till hemlandet. Skälen kan vara personliga eller ekonomiska eller resultat av naturkatastrofer. Han/hon kan vara på flykt från svår fattigdom, förtryck och missförhållanden inom familjen eller i samhället.
Invandraren är en individ som söker efter en bättre tillvaro.

Kvotflykting
En kvotflykting är en person som har fått flyktingstatus i exillandet före sin ankomst eller vid ankomsten.

Asylsökande
En asylsökande är en person som söker tillstånd att uppehålla sig i landet först vid ankomsten.