Aktiebolagslagen

Aktiebolagslagen (ABL) innehåller rättsreglerna för aktiebolag i allmänhet – H I Juristbyrå kommer i den följande texten att förklara de regler som lagen innehåller rörande aktiebolag.

Kap 1 – Inledande bestämmelser

I ett aktiebolag (AB) har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Detta innebär bl.a. att om bolaget inte klarar att fullfölja sina finansiella åtaganden så drabbar detta enbart företaget och inte ägarna av företaget. För att kunna starta ett AB måste ägaren/ägarna ha minst ett kapital på 50 000 kr vid uppstart. I samband med att man startar ett AB är det bra att ha koll på vilka regler som gäller och här kan det uppkomma vissa svårare termer. Vill ni läsa mer om vad olika juridiska begrepp rörande aktiebolagslagen betyder kan ni titta närmare i 1 kap 9 § ABL. Rörande begreppen moderbolag, dotterbolag och koncern kan ni läsa mer i 1 kap 11 § ABL

Kap 2 – Bildande av aktiebolag

Ett AB kan bildas av en eller flera fysiska eller juridiska personer. Detta innebär att exempelvis ett redan existerande AB kan bilda ett nytt AB utan att några fysiska personer står som ägare utan enbart det första bolaget. En person som är underårig eller i konkurs eller ställd under förvaltare eller har näringsförbud får inte starta ett AB.

De åtgärder som behöver vidtas vid bildandet av bolaget är (1) stiftarna ska upprätta ett utkast till stiftelseurkund, (2) en eller flera av stiftarna ska teckna sig för samtliga aktier i bolaget, (3) aktierna ska betalas, (4) stiftarna ska färdigställa, datera och underteckna stiftelseurkunden samt (5) styrelsen ska anmäla bolaget för registrering i aktiebolagsregistret. Om varje steg kan ni läsa mer om i kap 2 ABL.

Kap 3 – Bolagsordning

En del i stiftelseurkunden ska utgöras av en bolagsordning. Denna behandlas närmare i kap 3 ABL och ska innehålla (1) bolagets företagsnamn, (2) den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte, (3) föremålet för bolagets verksamhet, (4) aktiekapitalets storlek, (5) antal aktier som finns i bolaget, (6) antalet styrelseledamöter, (7) antalet styrelsesuppleanter, (8) antal revisorer, (9) hur bolagsstämman ska sammankallas samt (10) den tid som bolagets räkenskapsår ska omfatta.

Utgångspunkten är att aktiebolag huvudsakligen har ett vinstsyfte (vinstmaximering), om bolagets verksamhet ska ha ett annat syfte (helt eller delvis) ska detta också anges i bolagsordningen. Eventuella ändringar i bolagsordningen beslutas av bolagsstämman vilket vi kommer gå in på närmare senare.

Kap 4 – Aktierna

Rörande aktierna i företaget finns en s.k. likhetsprincip som innebär att alla aktier har lika rätt i bolaget. Det finns vissa undantag, exempelvis får olika aktieslag (aktier med olika rätt i bolaget) vilka ska anges i bolagsordningen, se 4 kap 2-5 § § ABL.

Aktier kan vidare överlåtas och förvärvas fritt om annat inte har angetts i bolagsordningen. De förbehåll som kan hindra fritt överlåtande är bl.a. samtyckesförbehåll (samtycke behövs från övriga aktieägare eller särskilt angiven person för att aktier ska få överlåtas) (8-17 §§), förköpsförbehåll (en  aktieägare eller annan ska erbjudas att förvärva aktierna innan tredje part får den möjligheten) (18-26 §§) och hembudsförbehåll (förbehåll om att en aktieägare eller annan ska ha rätt att lösa en aktie som övergått till ny ägare) (27-36).

Kap 5 – Aktiebok

I alla AB ska det finnas en aktiebok som innehåller uppgifter om aktier och aktieägare. Denna aktiebok avses ligga till grund för utövandet av aktieägares rättigheter samt ska ge bolaget, aktieägare och andra ett underlag för att bedöma ägarförhållandena i bolaget.

Aktieboken ska föras med automatiserad behandling och måste bevaras så länge bolaget består samt 10 år efter dess upplösande. Bolaget ansvarar för de personuppgifter som förekommer i aktieboken, med anledning av detta är det också viktigt att ha koll på reglerna i GDPR (Dataskyddsförordningen).

Styrelsen har huvudansvaret för att aktieboken uppdateras, bevaras och hålls tillgänglig.

Kap 6 – Aktiebrev

Om en aktieägare i ett AB begär det ska bolaget utfärda ett aktiebrev för dennes aktier, detta är ett bevis på att någon har andelsrätt i ett AB. I aktiebrevet ska flera uppgifter framgå bl.a. bolagets namn och organisationsnummer samt aktieägarens namn och personnummer m.m. (se 6 kap 2 § ABL för närmare information).

Aktiebrev ska undertecknas av styrelsen eller av person som är bemyndigad av styrelsen.

Kap 7 – Bolagsstämma

Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämman. Vi detta sammanträde har alla aktieägare som den aktuella dagen är införda i aktieboken rätt att delta. Aktieägare som inte är personligen närvarande vid bolagsstämman får utöva sin rätt genom ombud med skriftlig fullmakt. En aktieägare (eller ett ombud) får därtill även ha med sig upp till två biträden vid bolagsstämman som också får yttra sig vid sammanträdet.

En aktieägare får rösta för motsvarande antal aktier som han eller hon äger i bolaget.

Bolagsstämma ska hållas inom 6 månader från utgången av varje räkenskapsår och där ska styrelsen också presentera årsredovisning och revisionsberättelse. Därtill ska vissa särskilt angivna beslut fattas vid varje årsstämma, se 7 kap 11 § ABL. Varje aktieägare har även rätt att inkomma med ärenden som de vill ska tas upp vid en bolagsstämma och dessa begäranden ska lämnas in skriftligen till styrelsen.

Det finns även vissa särskilt angivna regler för hur man kallar till bolagsstämma vilka anges i 7 kap 17 § och 23-24 §§ ABL och det är styrelsen som kallar till dessa sammanträden.