Konkurrensavtal – Juristbyrå – Avtal
Konkurrensavtalet – innebörd och syfte
Ett konkurrensavtal är en överenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare om att arbetstagaren inte får ta anställning hos arbetsgivarens konkurrenter under viss tid efter att anställningen upphört. Överenskommelsen kan ingås antingen i ett separat avtal, ett konkurrensavtal, eller som en klausul i anställningsavtalet.
Syftet med konkurrensavtal är att förhindra att specialkunskap eller annan känslig information når ut till företagets konkurrenter, då det kan hota det egna företagets fortsatta existens.
Förutsättningar för konkurrensavtalets giltighet
Konkurrensavtal kan lätt bli orimligt betungande för arbetstagaren. Därför är det viktigt att arbetstagaren är medveten om den fulla innebörden av avtalet innan denne skriver på.
Hos H I Juristbyrå får du hjälp att granska avtalet och förhandla fram villkor som tar till vara din rätt. Vi kan även assistera en arbetgivare vid upprättande av ett konkurrensavtal.
En förutsättning för att ett konkurrensavtal ska vara giltigt är att arbetstagaren har tillgång till unik kunskap (know-how) om t.ex. en avancerad teknisk uppfinning; alltså sådant som kan hota företagets fortsatta verksamhet om en konkurrent får vetskap om.
Vidare krävs att arbetstagaren har sådan erfarenhet eller utbildning att personen kan ta till vara den unika informationen vid en ny anställning. Vanligtvis krävs en kvalificerad anställning, t.ex. som chef.
Företagshemligheter – lagstadgat skydd gör att konkurrensavtal blir överflödigt
Det kan vara bra att veta att företagshemligheter skyddas av lag, som en arbetstagare är förpliktad att följa oavsett om något konkurrensavtal träffats. Var därför noga med att undersöka om det ens är nödvändigt att ett konkurrensavtal ingås.
Viktiga faktorer i avtalet – vad ska tas hänsyn till?
Ett konkurrensavtal anses ogiltigt om det är orimligt betungande för arbetstagaren. Det är framförallt fem faktorer som ska beaktas vid avgörande av om avtalet ställer rimliga krav på arbetstagaren:
Arbetsgivarens skyddsbehov – bedömning av hur värdefull informationen, kunskapen etc. är.
Arbetstagarens kunskap om det skyddsvärda intresset – kan arbetstagaren använda informationen i en annan verksamhet och i vilken utsträckning?
Bindningstid – under hur lång tid ska arbetstagaren vara förhindrad att ta ny anställning?
Avgörande är oftast livslängden av det skyddvärda intresset. Vanligtvis är bindningstiden några månader.
Ekonomisk kompensation – eftersom arbetstagaren inte får gå i tjänst hos en konkurrent bör arbetsgivaren erbjuda försörjningsgaranti under karantänen.
Vite – hur mycket blir arbetstagaren skyldig att betala till arbetsgivaren vid avtalsbrott?
För att detta villkor inte ska innebära ett orimligt stort ersättningskrav kan det vara bra att inte ange något fast belopp, så att skadan istället kan bedömas utifrån den specifika situationen.